Med matsvinn menas mat som är fullt ätbar men hamnar i sophinken eller komposten. I finländska hem kastas årligen bort 120–160 miljoner kilogram mat, dvs. 20–30 kilogram per person. Privathushållen är den del av livsmedelskedjan som slösar mest med maten, så vi kan alla minska på matsvinnet genom att ändra våra vanor.
Mat som slängts i sophinken – större miljöbelastning och bortkastade pengar
Inom hela livsmedelskedjan i Finland kastas årligen bort ca 400 miljoner kilogram ätbar mat. Privathushållen svarar för största delen (35 %) av detta matsvinn. Andelen är dubbelt större än den för exempelvis butikerna. I hemmen slängs mest grönsaker, rotfrukter, hemlagad mat, mjölkprodukter, bröd och frukter.
Både plånboken och miljön lider då mat hamnar på soptippen. Vi slänger mat för ungefär 500 miljoner euro per år. Miljökonsekvenserna av produktionen av det här matsvinnet har alltså uppstått helt i onödan.
Produktionen, transporten, förvaringen och tillredningen av mat förbrukar energi och orsakar utsläpp, också i vattnen. Ungefär hälften av kväve- och fosforbelastningen på vattnen härstammar från livsmedelskedjan. Merparten av matens miljökonsekvenser och belastning på vattnen uppstår vid jordbruk och djurproduktion. Näst mest utsläpp uppstår vid matlagning och förvaring av mat i hemmen. Även livsmedelsindustrin, transporten, förpackningarna och försäljningen ger upphov till miljökonsekvenser men deras andel är mycket mindre. Om vi lyckas utnyttja den producerade maten noggrannare och undviker matsvinn, minskar vi samtidigt på utsläppen från hela livsmedelskedjan.
Lätt att minska matsvinnet
Var och en av oss kan minska matsvinnet för sin egen del genom att planera uppköpen och måltiderna bättre och genom att köpa lämpliga mängder mat och förvara den i rätt temperatur. Vi finländarna kastar årligen bort ca 21 miljoner kilogram mat som vi själva tillagat. Den vanligaste orsaken till det här är att vi har lagat för mycket mat. Av mat som blivit över kan man i stället tillreda en uppfräschad måltid följande dag eller frysa ner den för senare bruk. Av resterna kan man försöka trolla fram en pizza, en omelett eller en purésoppa – det behövs bara lite fantasi.
Titta, lukta och smaka
Bäst före-datumet på produkter är inte det samma som Sista användningsdagen. Om maten har förvarats på rätt sätt, går den bra att äta också efter Bäst före-datumet: bättre måttstock än datumet är hur maten ser ut, luktar och smakar. Sista användningsdagen märks ut på produkter som lätt förskäms. Efter den sista användningsdagen kan sådana här produkter orsaka en hälsofara. Man kan förlänga förvaringstiden för livsmedel genom att frysa ner dem före den sista användningsdagen, råa, kokade eller stekta.
Tips för minskning av matsvinnet:
- Tillred och ät mat som lätt far illa eller håller på att bli gammal först. Om du misstänker att du inte hinner äta någon mat eller råvara i tid, lägg den i frysen i god tid.
- Även efter Bäst före-datumet kan en produkt vara användbar om den förvarats rätt – titta, lukta och smaka!
- Använd genomskinliga förvaringsburkar så att du ser innehållet. Håll ordning i kylskåpet så att du hittar allt lättare.
- Känner du till temperaturen i ditt kylskåp? Försäkra dig om att mat som ska förvaras kallt står tillräckligt kallt.
- Kontrollera vad du har hemma innan du går till matbutiken och köp bara vad du verkligen behöver.
- Hamstra inte extraprisvaror om du inte hinner använda dem.
