Vattenskyddet går alltid tillbaka till den egna tomten och trädgården, eftersom vattnen från dem rinner ut i det närmaste vattendraget, precis som från övriga landområden. Avrinningsvattnen transporterar näringsämnen och föroreningar.
Det skulle vara bra att infiltrera regn- och smältvattnen från tak och gårdar redan på tomten eller i dess närhet. På detta sätt kan man minska belastningen på vattendrag och sjöar. Dagvatten som letts till avloppssystemet belastar för sin del avloppsreningsverken och deras verksamhet. Vattnen infiltreras bäst inom tomten om markens ytskikt släpper väl igenom vatten och man har en mycket mångsidig växtlighet på tomten. En del av regnvattnet kan man ta till vara och utnyttja det för vattning av trädgården eller så kan man leda det till en anlagd våtmark eller damm på tomten.
Naturenlig trädgård – för dig som bryr dig om vattennaturen
De som vill skydda vattennaturen borde favorisera den naturliga växtligheten i området, växtgrupper med många arter samt traditionella härdiga arter, som inte behöver gödslas just alls. Grupper med många arter är inte så känsliga för olika växtsjukdomar och skadedjur som bestånd med bara en art. Så här kan man också undvika att använda bekämpningsmedel. En artrik växtlighet lockar till sig mångsidig fauna, och därmed också naturliga fiender till olika skadedjur. Det lönar sig också att låta många arter ingå i gräsmattan, som då består av låga och för tramp och slitage tåliga arter och till och med blommande arter. En blomsteräng är ett utmärkt och tilltalande alternativ åtminstone för en del av gräsmattan.
Trädgårdsentusiaster som bryr sig om vattennaturen anlägger inte ett trädgårdsland alldeles intill en strand och kommer ihåg att lämna en tillräckligt bred skyddsremsa eller skyddszon mellan trädgården och ett dike. Så här kan man hindra att näringsämnen och fasta partiklar rinner ut i de naturliga vattnen.
En ”lat trädgårdsmänniska” är vattennaturens vän. Det lönar sig inte att kratta gården på hösten, för man kan lämna löven på marken att förmultna eller kratta ihop en del av löven och använda dem som gödsel kring buskar. På våren kan man köra över de förmultnade löven med gräsklipparen. Tack vare detta behöver man inte tillföra gräsmattan gödselmedel. Man behöver inte heller snygga upp blombänkarna så noggrant. Blomskaften får vissna och ligga kvar på platsen, där de skyddar rötterna under vintern. På våren kan man sedan hacka växtresterna och sprida dem över blombänken.
Kompostmyllan ger trädgården livskraft och blomsterprakt
Kompostmyllan är otroligt nyttig och får trädgården att blomstra utan konstgödsel. Genom att kompostera hushållets bioavfall och trädgårdsavfallet återvinner man värdefullt material och får näringsrik och lucker mylla och jordförbättringsmedel till sin trädgård – helt gratis. Samtidigt minskar mängden blandavfall och man sparar in i kostnaderna för avfallstransporten.
De tre viktigaste saker
- Det lönar sig att kompostera växtrester och bioavfall om man bor i egnahemshus. På det här sättet får man näringsrik mylla till trädgården och avfallskostnaderna minskar.
- Genom täckodling kan man minska näringsutsläppen. Jorden varken bearbetas eller gödslas, utan den täcks men förmultnande material. Täckmaterialet är maskarnas föda och när det gått genom maskarna förvandlas det till mull, vars pH-värde är idealiskt, ca 7,0.
- Det lönar sig att ta till vara regnvatten i tunnor eller använda det för vattning. Dagvattnet är för rent för att bli avfallsvatten. Det lönar sig att använda det på tomten eller leda det till dagvattenavloppet.
Läs mera
>> Nedskräpningen av vattnen, ett problem som kan undvikas
>> Båtliv i samklang med miljön
