För att stävja klimatförändringen måste utsläppen minskas inom alla branscher och områden – många perspektiv behövs
De största utsläppen kommer från förbrukningen av värme- och elenergi, trafiken och jordbruket. Inom alla dessa sektorer finns företag, myndigheter, läroanstalter, forskare, organisationer och medborgare.
Det är viktigt att påverka bekämpningen av klimatförändringen och beredskapen för den på många nivåer: från globala mål till mål för enskilda kommuner och företag. Egentliga Finlands klimatvägkarta sammanställer landskapets viktigaste mål och åtgärder, genom vilka vi tillsammans bygger upp ett koldioxidneutralt Finland före 2035. Parallellt med de övriga landskapen bedriver vi ett förändringsarbete som minskar utsläppen. I den första delen av vägkartan granskas energin, trafiken och jordbruket.
Egentliga Finlands klimatvägkarta 2030 (utkast)
Vägkartan sammanställer de viktigaste målen för vårt område och de mest effektiva åtgärderna som vi tillsammans kan genomföra för att uppnå ett koldioxidneutralt Finland fram till 2035.
I det första skedet koncentrerar vi oss på tre teman: energi, transport och jordbruk. Vägkartan kompletteras med nya teman redan under nästa år.
Energi
Av växthusgasutsläppen i Egentliga Finland orsakas 32 procent av uppvärmning och 11 procent av elförbrukning (2018).
För att minska utsläppen från energin är det viktigt att avstå från fossila energikällor i produktionen av värme och el samt att förbättra energieffektiviteten i offentliga byggnader, fastigheter inom industri, service och jordbruk samt bostadsfastigheter.
Det finns ett stort behov av grundlig renovering av byggnader. Renoveringarna bör genomföras med energieffektivitetsmålen i åtanke, så att man utöver minskade utsläpp får kostnadsbesparingar på lång sikt.
Ändringsmål 2030
Energiinvesteringarna grundar sig på förnybara energikällor som är alternativ till förbränning
Byggnadernas energieffektivitet är hög
Spetstema 1: Övergång till fossilfri fjärrvärme
Åtgärder
- I Åbo stadsregion och Salo upphör användningen av fossila bränslen före 2022 med hjälp av investeringar i CHP-anläggningar.
- I Åbo byggs en geotermisk värmeanläggning.
- Tillvaratagandet av spillvärme och användningen av värmepumpar ökas på regions- och fastighetsnivå.
- Ett dubbelriktat värmenät och lagring av värmeenergi utvecklas.
Spetstema 2: Avskaffande av olja vid separat uppvärmning
Åtgärder
- Med hjälp av kommunbesiktningar av förnybar energi genomförs de lämpligaste lösningarna för att avskaffa oljan i kommunernas fastigheter.
- Med hjälp av information påskyndas utbytet av uppvärmningssystem för offentliga fastigheter, bostadsaktiebolag och småhus. Information om tillgängliga understöd sprids.
- Fastigheter ansluts om möjligt till regionvärmenätet.
Spetstema 3: Decentraliserad energiproduktion
Åtgärder
- Lokala biogasanläggningar byggs för produktion av värme-, el- och trafikbiogas, särskilt genom att jordbrukets sidoströmmar utnyttjas.
- De planerade vindkraftsprojekten genomförs och nya projekt främjas genom samarbete mellan kommunerna och företagen.
- Produktionen av solel ökas i stora objekt, till exempel genom samarbete mellan kommuner och företag. Bostadsaktiebolagens och småhusens solelsprojekt stöds genom rådgivning.
- De offentliga samfunden övergår till att endast köpa certifierad el som producerats med förnybara energikällor.
Spetstema 4: Byggnaders energieffektivitet
Åtgärder
- Kommunerna ansluter sig till energieffektivitetsavtalet och genomför dess åtgärder (KETS).
- Kommunerna och företagen låter utföra energibesiktningar för fastigheter och genomför de föreslagna kostnadseffektiva investeringarna och reparationsåtgärderna.
- Vid ombyggnad av bostadsaktiebolag och industrifastigheter är utgångspunkten att förbättra energieffektiviteten. En kampanj för att förbättra bostadsaktiebolagens energieffektivitet startas.
- I byggnaderna införs smarta styrsystem samt system som möjliggör flexibel efterfrågan på el och värme.
Trafik
Ungefär en fjärdedel av klimatutsläppen i Egentliga Finland kommer från vägtrafiken. Av dessa orsakas 62 procent av personbilstrafiken, 34 procent av godstrafiken och 3 procent av kollektivtrafiken (2018). Det nationella målet är att halvera utsläppen från trafiken fram till 2030.
För att minska utsläppen från trafiken är det viktigt att minska mängden vägtrafik (prestation), att allt mer övergå till hållbara färdsätt och mobilitetstjänster samt att ersätta fossila bränslen med förnybara eller utsläppssnåla drivmedel.
Man kan påverka utsläppen genom att öka förutsättningarna för gång-, cykel- och kollektivtrafik i synnerhet i tätorter och genom att ta i bruk olika mobilitetstjänster, som även fungerar på landsbygden.
Ändringsmål 2030
Utsläppen från trafiken i Egentliga Finland har halverats fram till 2030 jämfört med 2005 års nivå
Personbilstrafikprestationen har minskat betydligt
Spetstema 1: Ökad andel gång- och cykeltrafik
Åtgärder
- Högklassiga huvudrutter för cykeltrafik genomförs i tätorterna och mellan dem.
- Förhållandena för gång- och cykeltrafik förbättras i stadsområden.
- Kommunikationen och styrningen för att förverkliga en trygg trafikmiljö stärks.
Spetstema 2: Högklassiga lösningar för kollektivtrafik och mobilitetstjänster
Åtgärder
- Stambusslinjerna och de behovsbaserade lösningarna som är kopplade till stambusslinjerna genomförs.
- Arbetsgivarna inför incitament för att använda kollektivtrafiken.
- Genomförandet av entimmeståget säkerställs och lokaltågtrafiken främjas.
- Olika trafiktjänsters kompatibilitet och användarvänlighet främjas på landskapsnivå.
- Kommunerna börjar använda lösningar som kombinerar mobilitetstjänster och transporter och utvecklar knutpunkter för trafiken.
Spetstema 3: Påskyndad förnyelse av fordonsparken
Åtgärder
- Kommunerna, statens regionala aktörer och företagen kräver alternativa drivmedel i sina fordons- och transportupphandlingar.
- Distributionsnätet för alternativa drivmedel utvidgas.
- Kollektivtrafiken i städerna övergår helt till att använda fossilfria drivmedel.
Spetstema 4: Ökad produktion och efterfrågan på förnybar trafikgas
Åtgärder
- Investeringar i produktion av förnybar trafikgas främjas.
- Efterfrågan på förnybar trafikgas ökas bland annat via upphandlingarna av tunga fordon.
Jordbruk
Av klimatutsläppen i Egentliga Finland orsakas 15 procent av jordbruksproduktionen (2018).
Jordbruket är vid sidan av skogsbruket den enda bransch som kan binda koldioxid. Lösningarna för att bekämpa klimatförändringen och utsläppsminskningarna kopplas därför främst till odlingsmetoderna och förändringar i åkerbruket.
Livsmedelssystemet är gemensamt och därför ansvarar alla aktörer för lösningarna. I ett klimathållbart livsmedelssystem beaktas producenternas utkomst, den biologiska mångfalden och matens mångsidiga betydelse för konsumenten.
Ändringsmål 2030
Egentliga Finland är en föregångare inom jordbrukets kolbindningar och energiomvälvning
Egentliga Finlands resurs är ett hållbart och förnyelsebart livsmedelssystem
Spetstema 1: Kompetensutveckling och spridning av god praxis
Åtgärder
- Den praktiska forsknings- och försöksverksamheten på gårdarna utökas i samarbete med forskningsinstitut och producenter.
- Rådgivningsverksamhetens effektivitet och flexibilitet samt kännedomen om den utvecklas.
- Medvetenhet om livsmedelskedjans betydelse för att lösa klimatfrågan – hela vägen från producenter till konsumenter – ökas hos hela livsmedelskedjan, inklusive konsumenterna.
- Aktivt deltagande i strategin Från jord till bord och i ansökan om finansiering från den europeiska gröna given (Green Deal).
Spetstema 2: Energiutnyttjande av biomassa från jordbruket och näringskretslopp samt solel
Åtgärder
- Energisjälvförsörjningen på gårdarna stärks.
- Satsningar görs på att utveckla värdekedjan i anslutning till utnyttjandet av biomassa från jordbruket samt på att utveckla nya produkter (olika produktions- och användningsmöjligheter för biogas, vidareförädling och produktifiering av näringsämnen, finansiering och marknad samt det samarbete som behövs för att utveckla dessa).
Spetstema 3: Odlingsmetoder, växtföljd och vattenhantering
Åtgärder
- Satsningar görs på odlingsprecision bland annat genom mer forskning och utbildning.
- Åkermarkens vegetationstäcke ökas året runt.
- Åkerbruket görs mångsidigare genom växtföljd och nya kulturväxter.
- Vattenhushållningen på jordbruksmark förbättras för att gynna anpassningen till klimatförändringen, hanteringen av näringsbelastningen i vattnen, markstrukturen och stävjandet av klimatutsläppen.
Spetstema 4: Ett hållbart livsmedelssystem
Åtgärder
- Samarbetet för att utveckla livsmedelskedjans klimatvänlighet stärks.
- Man informerar aktivt om landskapets åtgärder för att främja en förnybar och hållbar matproduktion.
- Livsmedelskedjans sociala och kulturella betydelse stärks och förnyelse görs till en gemensam fråga för konsumenter, leverantörer, producenter, förädlare och handel.
